De norska folkdräkterna kallas för bunader. Bunader omfattar ett utbud av både traditionella landsbygdsläder från 1800-talet och folkdräkter som bärs idag och har sitt ursprung i nationalromantiken. Det finns bunader både för män och kvinnor även om de kvinnliga är mer populära.
I Norge är det vanligt att bära bunader på olika fester så som folkdanser, bröllop och under nationaldagen den 17 maj. På senare år har dräkterna även nått bortom folkmusik och särskilda helgdagar och bunader idag bärs ofta av norrmännen till flera andra olika festligheter som födelsedagar, galor, konfirmationer, dop och jultillställningar. Det är svårt att ange exakt hur många olika typer av bunader som i dagsläget används i Norge men antalet skulle kunna uppskattas till 200.
Bunader har utformats på flera olika sätt. Några av dem är baserade på gamla lokala seder, andra är konstruktioner från 20-talet som förlitar sig på lokala och historiska material. Invånarna brukar välja sina bunader utifrån sina egna eller sina förfäders ursprung. De kan numera ses som en statussymbol och de flesta bunader är väldigt dyra och brukar inte ligga under 10.000 SEK. Det tar oftast upp till ett år att göra färdigt en bunad och broderiet brukar vara väldigt exklusivt och detaljerat. Ordet bunad kommer från urnordiska búnaðr (förbereda)