Oslos tunnelbanesystem är ganska likt Stockholms med tåg som går på markplan utomhus och nere i tunnlar i innerstaden. I city är det högst fokus på spårvagnar att ta sig runt med tågmässigt.
Oslos tunnelbana öppnades 1966 när man byggde om gamla spårvagnslinjer i östra Oslo till ett tunnelbanesystem med strömskena. På stadens västra sida blev de gamla järnvägslinjerna ombyggda. Den första tunneln som idag fortfarande används stod klar redan 1928 (och var den första kollektivtrafiktunneln i Norden) som på den tiden användes av spårvagnar. Det var 1957 man började byggandet av tunnelbanan med en längd på fem kilometer. Under 70-talet började en tunnel genom centrum byggas och i samband med att både de östliga och västliga linjerna även förlängdes slogs de ihop under 90-talet då det var samma tåg som trafikerade hela staden. År 2003 öppnades den nya ringbanan som trafikeras av linjerna 4 och 6 samt av linje 5.
Tunnelbanan i Oslo har idag 94 stationer fördelade på sex linjer med en spårlängd på ca 84 kilometer. Oslos tunnelbana är främst en förortstunnelbana med endast fem stationer i innerstaden där kollektivtrafiken mest trafikeras av spårvagnar. Linje 1 går ända upp till Holmenkollen och är från början en ombyggd järnvägslinje. Tunnelbanan inne i stan går för det mesta under jord och utanför utomhus precis som i Stockholm. Vid Oslo Centralstation (Jernebantorget) finns det möjlighet att byta till pendeltåg och fjärrtåg. Järnvägslinjer byggs fortfarande om till tunnelbana än idag.